Screening av tarmcancer

Därför är det viktigt att delta i screening för tarmcancer

Tarmcancer ger ofta inga symtom i början. Om symtom uppstår är de ofta vaga och kan bero på många olika orsaker. Vanliga symtom är förändringar i tarmfunktionen, till exempel magont, förstoppning, diarré eller att magen fungerar omväxlande. Blod i avföringen, svårigheter att tömma tarmen, slem i avföringen, uppblåst mage och magkramper kan också förekomma. Ibland kan trötthet, blodbrist (anemi) eller oförklarlig viktnedgång vara tecken på tarmcancer.

Eftersom symtomen ofta utvecklas långsamt och kan likna vanliga magbesvär är det lätt att vänja sig vid dem eller tänka att de inte är allvarliga. En del tycker också att det känns pinsamt att prata om tarmbesvär. Därför väntar många med att söka vård.

Om du har symtom som inte går över ska du kontakta läkare. Det gäller även om du nyligen har deltagit i eller snart ska delta i screening. De flesta som har sådana symtom har inte tarmcancer, men det är viktigt att ta reda på vad besvären beror på.

Syftet med screening för tarmcancer är att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede, innan den har hunnit ge tydliga symtom. Ju tidigare tarmcancer upptäcks, desto större är möjligheterna att behandla och bota sjukdomen. Screeningen kan också upptäcka förstadier till cancer, som kan tas bort innan de utvecklas till cancer. På så sätt kan screeningen minska antalet som insjuknar i och dör av tarmcancer.

När är det min tur att delta i screening för tarmcancer?

Screeningen för tarmcancer riktar sig till personer i åldern 56–74 år, eftersom tarmcancer är vanligast i denna åldersgrupp. Du får en inbjudan till screening vartannat år. Det är viktigt att delta regelbundet, eftersom ett enskilt test endast visar hur det ser ut just då. Screeningen är en del av den offentliga hälso- och sjukvården i din hemkommun.

För att hälso- och sjukvårdens resurser ska räcka till har screeningen inte kunnat införas för hela målgruppen samtidigt. Det nationella screeningprogrammet för tarmcancer inleddes år 2022 och byggs successivt ut genom att en ny åldersgrupp läggs till varje år. Målet är att alla kvinnor och män i åldern 56–74 år ska omfattas av screeningen senast år 2031.

Screeningprogrammets resultat och funktion följs upp av det Finlands Cancerregister. Vid behov uppdateras programmet.

I bilden nedan kan du kolla vilket år du skall få inbjudan till tarmcancerscreening. Du inbjuds till screening vartannat år. De åldersgrupper som är markerade med blå bakgrund kallas till screening det aktuella året.

Tidtabell för utbyggnaden av screeningprogrammet för tarmcancer

Hur görs en screening för tarmcancer?

En tumör i tarmen kan i ett tidigt skede blöda en liten mängd, så lite att blodet inte syns med blotta ögat. Med hjälp av screeningtestet kan sådant dolt blod upptäckas i avföringen. På så sätt kan tarmcancer upptäckas i ett tidigt skede, när möjligheterna till behandling är som bäst. Att delta i screeningen för tarmcancer är kostnadsfritt.

Det test som används vid screeningen kallas FIT (fekalt immunokemiskt test). Med testet undersöks om det finns dolt blod i din avföring. Om du blir inbjuden till screening får du en inbjudan, ett provtagningskit och tydliga instruktioner hemskickade per post.

Du tar avföringsprovet hemma genom att föra provtagningspinnen mot avföringen enligt anvisningarna. Därefter lägger du provet i det förfrankerade svarskuvertet som finns med i paketet och skickar det till screeningcentralen, där det analyseras i laboratorium.

Du får ditt provsvar per post ungefär en månad efter att du har skickat in provet. Resultatet kan vara negativt eller positivt. Ett negativt resultat betyder att inget blod har påvisats i avföringsprovet. Ett positivt resultat betyder att blod har upptäckts i provet.

Mer än nio av tio personer som deltar i screeningen får ett normalt resultat och behöver inte göra några fler undersökningar. Du får då nästa inbjudan till screening efter två år, fram till det år du fyller 74 år. Om du däremot märker blod i avföringen, om avföringen är ovanligt ljus eller mörk eller om du får förändrade tarmvanor som inte går över, ska du alltid kontakta läkare – även om ditt screeningresultat har varit normalt.

Ungefär fyra av hundra personer som deltar i screeningen får ett positivt resultat, vilket innebär att blod har påvisats i avföringen. Det betyder inte att du har cancer, men orsaken behöver utredas med ytterligare undersökningar.

Om ditt testresultat är positivt får du tillsammans med provsvaret instruktioner om hur du kontaktar screeningsjukskötaren i din hemkommun. Tillsammans kommer ni överens om den fortsatta utredningen. Den vanligaste undersökningen är en koloskopi, där läkaren undersöker ändtarmen och tjocktarmen med ett böjligt instrument. Vid undersökningen kan läkaren ta vävnadsprover och samtidigt ta bort polyper, det vill säga slemhinneförändringar som med tiden kan utvecklas till cancer.