Spridd tarmcancer
Tarmscancer är benämningen för cancersjukdomar som uppstår i körtelcellerna i slemhinnan i tjocktarmen eller ändtarmen. I Finland är tjock- och ändtarmscancer den näst vanligaste cancerformen hos både kvinnor och män (efter bröstcancer respektive prostatacancer). Förekomsten ökar i många västländer, vilket delvis kopplas till livsstilsfaktorer.
Den viktigaste behandlingen är operation. För att minska risken för återfall kompletteras denna ofta med cytostatikabehandling, eller vid ändtarmscancer, en kombination av strålbehandling och läkemedelsbehandling. Trots god behandling kan sjukdomen förnyas, antingen på samma ställe eller som spridd cancer.
Vid upptäckt och diagnos har ungefär en fjärdedel av patienterna spridd cancer. Vanligen finns spridningen som metastaser i levern, lungorna och lymfkörtlarna. Även spridd tjock- och ändtarmscancer kan botas, men tyvärr inte alltid. Då en kurativ behandling inte är möjlig finns effektiva behandlingar som kan bromsa sjukdomen, lindra symtom och lidande, förbättra livskvaliteten och förlänga livet.
Behandlingen planeras alltid individuellt och i samråd mellan patienten och vårdteam.
För information på finska KLICKA HÄRKort om spridd tarmcancer
- Spridd tjock- och ändtarmscancer innebär att cancern har spridit sig från den ursprungliga tumören till andra delar av kroppen.
- Metastaser finns oftast i levern, lungorna eller lymfkörtlarna.
- Metastaser, eller dottertumörer, uppstår när cancerceller sprider sig från sin ursprungliga plats dvs. modertumören (eller primärtumören), till andra delar av kroppen.
- Spridd tjock- och ändtarmscancer kan i vissa fall botas. Då säger man att behandlingen är kurativ eller botande och patienten blir frisk från cancern.
- Då kurativ behandling inte är möjlig, kan behandlingen gå ut på att bromsa sjukdomen, lindra symtom och lidande och förbättra livskvaliteten.
Behandling av spridd tarmcancer
RAS-gentestet styr behandlingen
När behandlingen av spridd tjock- och ändtarmscancer planeras analyseras förändringar (mutationer) i tumörens arvsmassa (DNA). En av de viktigaste undersökningarna är RAS-gentestet, som visar om det finns mutationer i RAS-generna. Hos mer än hälften av patienterna påvisas en sådan mutation.
Om tumören har en RAS-mutation kan vissa biologiska läkemedel inte användas. Om ingen mutation finns (tumören är av vildtyp), kan biologiska läkemedel vara ett behandlingsalternativ. Därför är RAS-gentestet en viktig etapp i planeringen av mest lämplig individuell behandling.
Tillsammans med din behandlande läkare väljer du den behandling som passar bäst för dig i sjukdomens olika skeden. Om du har frågor eller vill veta mer kan du alltid vända dig till din behandlande läkare.
Videon här nedan förklarar mer om RAS-gentestet och vilken betydelse det har vid behandling av spridd tjock- och ändtarmscancer.
Läs mer
Operation vid spridd tarmcancer
Hos ungefär en fjärdedel av alla som får diagnosen tarmcancer har sjukdomen redan spridit sig till andra delar av kroppen. Denna spridning kallas metastaser och innebär att nya tumörer har bildats utanför den ursprungliga tumören. Ungefär lika många patienter utvecklar metastaser senare under sjukdomens förlopp.
Om metastaserna endast finns i exempelvis levern, lungorna, bukhinnan eller äggstockarna, och deras antal, storlek och placering är gynnsamma, kan en operation med målet att bota sjukdomen vara möjlig.
När kan metastaser opereras?
För att en operation ska vara möjlig behöver ditt allmäntillstånd vara tillräckligt gott för att du ska klara ingreppet. Läkaren bedömer också metastasernas storlek, antal och placering.
En operation kan bli aktuell om all synlig tumörvävnad går att ta bort. I allmänhet är möjligheten till operation större ju färre metastaser det finns. Till exempel är en operation av levermetastaser sällan möjlig om det finns fler än fem metastaser, eftersom det då kan bli för lite fungerande levervävnad kvar. Det finns dock undantag. Om metastaserna sitter på gynnsamma ställen kan även ett större antal ibland opereras bort. Bedömningen är alltid individuell och görs av ett team med specialister.
När metastaser upptäcks bedöms ungefär 10–25% av patienterna vara aktuella för operation av levermetastaser och 4–15% för operation av lungmetastaser. Endast ett fåtal patienter kan opereras för metastaser som finns på andra ställen i kroppen.
Prognos efter operation
Hur det går efter en operation varierar från person till person. Prognosen påverkas bland annat av hur många metastaser det finns, hur stora de är, var de sitter och hur långt cancern har spridit sig. Det är också viktigt att all synlig tumörvävnad kan tas bort.
Om det bara har funnits en metastas är den femåriga överlevnaden efter operation över 70%. Om det finns flera metastaser är den femåriga överlevnaden cirka 30–50%.
Värmebehandling (termoablation)
En enstaka metastas kan ibland behandlas med termoablation, även kallad värmebehandling. Under behandlingen förs en tunn nål genom huden till metastasen med hjälp av ultraljud. Nålen värmer upp tumören så att cancercellerna förstörs.
Värmebehandling används framför allt om det finns en liten metastas i levern eller lungan (mindre än 3–4cm) och en operation inte är möjlig, tex. på grund av andra sjukdomar. Resultatet är oftast något sämre än efter en operation.
SIRT-behandling
SIRT (selektiv intern strålbehandling) är en behandling som används vid metastaser i levern. Behandlingen kallas också radioembolisering (eng. selective internal radiation therapy).
Vid SIRT förs små radioaktiva partiklar genom en tunn kateter i ett blodkärl direkt till metastaserna i levern. Partiklarna avger strålning som förstör cancercellerna samtidigt som den friska levervävnaden påverkas så lite som möjligt. Behandlingen planeras och genomförs av ett team med olika specialister.
SIRT kan vara ett behandlingsalternativ om sjukdomen främst är begränsad till levern, metastaserna inte kan opereras bort och ditt allmäntillstånd är tillräckligt gott. Innan behandlingen görs en noggrann bedömning för att avgöra om SIRT är lämplig för dig och för att minska risken för komplikationer.
Nedan HUS:s video om vårdförloppet för patienter som ska genomgå en leveroperation.
Läs mer i Hälsobyn.fi