Tarmcancer diagnos

Misstanke om tarmcancer uppstår vanligtvis vid ett läkarbesök utifrån de symtom som patienten beskriver. För att konstatera tarmcancer och säkerställa diagnosen har läkare och övrig vårdpersonal tillgång till flera olika undersökningsmetoder. Vilka undersökningsmetoder som används och i vilken omfattning de genomförs påverkar hur säker och tydlig diagnosen blir.

 

Vi uppdaterar sidan….!

För information på finska KLICKA HÄR

Kort om tarmcancerdiagnos

Diagnosen fastställs utgående från flera olika undersökningar:

  • Avföringsprov, dvs. ett enkelt blodprov som kan påvisa dolt blod i avföringen.
  • Koloskopi, dvs. en endoskopisk undersökning av tjocktarmen som är nödvändig för att utesluta eller hitta symptom och sjukdomar i ändtarmen och tjocktarmen.
  • Vävnadsprov eller biopsi, tas i samband med undersökningen vid misstanke om förändring.
  • Sigmoideoskopi, som innebär en endoskopisk undersökning av tarmens nedre del.
  • Bilddiagnostiska undersökningar tex. datortomografi (eng. CT) eller magnetkamera-undersökning (eng. MRI). Dessa görs för att bedöma tumörens utbredning.
  • Diagnosen fastställs vid mikroskopisk analys av vävnadsprovet som tagits under koloskopin.

Hur ställs diagnosen?

Rektal undersökning (palpation)

Vid misstanke om cancer i tjock- eller ändtarm, undersöker man vanligen först den nedersta delen av ändtarmen genom så kallad palpation. Vid palpation känner läkaren på ändtarmens nedersta del med ett finger. En erfaren läkare kan genom denna undersökning upptäcka avvikande knölar eller blod i avföringen.

Koloskopi

Vid misstanke om tjocktarmscancer är koloskopi den viktigaste undersökningen. Med ett böjligt instrument, ett koloskop, kan läkaren undersöka hela tjocktarmen – från ändtarmen till övergången till tunntarmen. Om läkaren upptäcker förändringar som avviker från det normala tas ett vävnadsprov (biopsi) för analys. I samband med undersökningen kan man även avlägsna polyper. Polyper är små utbuktningar i tarmslemhinnan och kan vid tillväxt utvecklas till elakartade tumörer. Dessa ovan beskrivna åtgärder är vanligtvis smärtfria.

För att ge god sikt under undersökningen fylls tarmen med koldioxid och koloskopet tänjer ut tarmen något. Undersökningen kan därför orsaka ett visst obehag eller en känsla av tryck. Om du känner rädsla eller oro, skall du be att få lugnande eller smärtlindrande läkemedel före undersökningen.

En lyckad koloskopi förutsätter att tarmen är väl rengjord. En bra tömning av tarmen är därför en förutsättning för att undersökningen ska lyckas. Förberedelserna börjar vanligtvis ungefär en vecka före undersökningen. Du får instruktioner om tarmtömningen från den enhet som utför undersökningen.

Mer information om hur du förbereder dig inför en koloskopi finns på Suolistosairaudet ry:s hemsida (på finska).

På Cancerfondens webbplats kan du läsa mer om förberedelserna inför en koloskopi.

Här kan du läsa om 58-årige Tapanis erfarenheter från sin första koloskopi (på finska): Kokemus kolonoskopiasta

Koloskopi-undersökningen väcker ofta frågor och ibland även oro. Därför har vi sammanställt en föreläsningsserie i fyra delar som hjälper dig att förstå vad undersökningen innebär, hur du förbereder dig och vad som händer under själva undersökningen. Föreläsningsspråket är finska.

Kolonoskopia luentosarja

Screening

Screening av tarmcancer gör det möjligt att upptäcka cancern i ett tidigt skede, vilket ökar möjligheterna till en framgångsrik behandling.

Läs mer om tarmcancer-screening