Stomier

En stomi är en kirurgiskt skapad öppning på bukområdet genom vilken avföring från tarmen eller urin från urinvägarna kan ledas ut. Avföringen samlas sedan upp i en stomipåse. Stomin kan vara tillfällig eller permanent.

Sammanfattning stomier

  • Syftet är att ersätta den naturliga tarmöppningen för att kunna leda ut avföring eller urin till en påse som fästs på magen.
  • Placeringen är vanligen på buken, men exakt plats beror på på vilken del av tarmen som har förts ut genom bukväggen.
  • Utseende och känsla beskrivs som röd, fuktig och slemhinneliknande. Stomin orsakar inte smärta eftersom den saknar känselnerver.
  • De anligaste orsakerna till att lägga in en stomi är tjock- och ändtarmscancer, inflammatoriska tarmsjukdomar (ss. Crohns sjukdom) och tarmvred (ileus eller stopp i tarmen).
  • Med en stomi kan du leva ett helt normalt aktivt liv, motionera, röra på dig och fortsätta med dina tidigare hobbyer och intressen.

Vad är en stomi?

Det finns tre typer av stomier; kolostomi (anlagd från tjocktarmen), ileostomi (anlagd från tunntarmen) och urostomi, där urinen leds ut genom en del av tarmen.

En stomi är vanligtvis rödaktig, fuktig och smärtfri. Till en början kan den se främmande och obekväm ut, men man vänjer sig fort. För de flesta blir stomin en naturlig del av vardagen men i början kan du behöva stöd och vägledning av vårdpersonal eller av en person som har en liknande stomi som du. Det lönar sig att testa på olika leverantörers produkter för att hitta den stomi som passar dig bäst. Colores erbjuder erfarenhetsstöd för personer med stomier.

Läs mer om de olika stomityperna på vårdhandbokens sida.

Mer info om stomier på Terveyskyläs webbplats

Tillfällig stomi

En tillfällig stomi anläggs för att den opererade delen av tarmen ska få läka i lugn och ro. Den används ofta när det finns en ökad risk för komplikationer där tarmen har sytts ihop.

Den tillfälliga stomin är ofta en så kallad loopstomi (tex. kolostomi eller ileostomi), som senare tas bort genom att tarmändarna sammanfogas. Detta kan göras då tarmen läkt (från vecka till några månader). Sammanfogningen av två friska tarmändor kallas anastomos eller tarmanastomos.

Det går att leva ett normalt vardagsliv med en stomi. Du kan röra på dig, motionera, duscha och bada. Stomipåsen är utformad för att skydda huden och sitter stadigt. Vissa patienter kan få hudbesvär runt stomin och det finns även risk för stomibråck. De flesta besvär kan dock behandlas och det finns hjälp att få. Det är viktigt att hålla området runt stomin rent.

Permanent stomi

En permanent kolostomi är i vissa situationer en nödvändig behandlingslösning. Även om den kirurgi som bevarar ändtarmens slutmuskel har utvecklats mycket under de senaste åren, behöver vissa patienter fortfarande få en permanent stomi.

Oftast anläggs en permanent kolostomi vid behandling av cancer i den nedre delen av ändtarmen eller i analområdet. En stomi kan också bli nödvändig om förmågan att hålla avföringen är kraftigt nedsatt och inte kan återställas med kirurgisk behandling.

En kolostomi anläggs vanligtvis i slutet av en längre operation. Därför planeras stomins placering noggrant i förväg tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal. En omsorgsfull planering gör stomin så lättskött och välfungerande som möjligt i vardagen.

Mer info på svenska:

Finnilco r.f. – Föreningen för stomi- och reservoaropererade och patienter med analinkontinens.

Sivu avautuu uudessa ikkunassaTill Finnilco rf hemsida